Stora Vika - en modern bruksort

stora vika 1
Stora Vika, fabriksområdet.

stora vika 2
Stora Vika, stenbrottet.

stora vika 3
Stora Vika, lagerbyggnad.

stora vika bok

Inom ramen för länsmuseets industrihistoriska undersökningar, där vi riktat blickarna mot industrier som haft särskild betydelse för huvudstadens utveckling, har vi under de senaste åren dokumenterat det lilla industrisamhället Stora Vika, en mil nordväst om Nynäshamn.

Medan andra världskriget ännu rasade började man inom byggnadsindustrin planera för den kommande freden och den förväntade bebyggelseexpansionen i Stockholmsregionen. Beräkningar visade att cement skulle bli en bristvara när byggandet kom igång. Landets ledandet tillverkare av denna vara, Skånska Cementaktiebolaget, började därför planera för en helt ny fabrik så nära Stockholmsområdet som möjligt. I Stora Vika föll bitarna på plats. Här fanns ett mäktigt kalkberg som säkrade tillgången på den viktigaste råvaran. Läget, vid en vik av Östersjön, möjliggjorde också effektiva sjötransporter direkt in till Stockholm. På kort tid skulle en ny fabrik med bostadsområde byggas och första spadtaget togs i början av 1946. Åren närmast efter kriget innebar en svår brist på arbetskraft och material och bygget i Stora Vika försenades omkring ett år. I mars 1949 kunde dock den första cementugnen tändas. 

Nu fanns förutom en modern fabrik med kapacitet att förse Stockholmsområdet med cement också ett nybyggt bostadsområde med lägenheter, radhus och villor för de anställda, allt efter position i dåtidens klassamhälle. 

I drygt tre decennier skulle Stora Vika leva av sin cementfabrik. Oljekris och minskat byggande under 1970-talet tvingade fram en hårdhänt rationalisering inom den svenska cementindustrin. Slutet för cementfabriken i Stora Vika närmade sig och vid halvårsskiftet 1981 stängdes fabriken. Trots farhågor om samhällets långsamma död har Stora Vika överlevt och är idag en välmående bostadsort där de flesta pendlar till arbeten runt om i den södra länsdelen. 

Cementfabriken dominerade inte bara Vika-bornas arbetsliv utan snart sagt varje aspekt av vardagen, bl a ägde bolaget huvuddelen av bostäderna. Stora Vika kan ses som ett typexempel på den moderna epokens genomplanerade industrisamhällen. Länsmuseets övergripande perspektiv i undersökningen har varit att studera hur företagets dominans i lokalsamhället såg ut och hur man agerade från denna maktposition. Men också hur Stora Vika-borna förhöll sig till denna dominans och kunde dra nytta av t ex företagets omfattande stöd till föreningslivet. Samspelet med det civila samhällets lokala maktutövning i form av Sorunda kommun har också studerats.

Länsmuseets omfattande undersökning har involverat flera personer. Etnolog Anna Lundström har intervjuat ett stort antal Vika-bor och nutidens Stora Vika har dokumenterats av länsmuseets fotograf Mattias Ek. Huvudtexten i boken (se nedan) om Stora Vika har skrivits av museets kulturhistoriker Lennart Rosander. 

Boken om Stora Vika

"Cement. Stora Vika - industriort i folkhemmet" är titeln på den bok som kom ut under 2010 och som bygger på den ovan nämnda dokumentationen. Boken är vackert formgiven och rikt illustrerad, inbunden med linnetrådhäftning, 232 sidor. Boken kan enklast beställas via museibutiken på telefon 08-586 194 02 eller via mail på butiken@stockholmslansmuseum.se 

Lennart Rosander
Kulturhistoriker, Stockholms läns museum