Riksintresse

Sigtuna stad

A) Småstadsmiljö som bevarat uppbyggnaden och storleken av landets äldsta ännu existerande och under den tidiga medeltiden mest betydelsefulla städer och som speglar ett kungligt inflytande och en kyrklig utpost mot det hedniska Uppsala, med många kyrkliga anläggningar från medeltiden samt småskalig trästadsbebyggelse. B) Institutionsmiljöer i området utanför den gamla stadskärnan, som speglar arkitekturutvecklingen och rörelser inom Svenska kyrkan och utbildningsväsendet vid 1900-talets början.

Kommun: Sigtuna

Uttryck för riksintresset: A) Planmönstret med Stora Gatan, smala tvärgränder och långsmala kvarter och tomter som går tillbaka till anläggningstiden på 970-talet, samt utanför detta en mer oregelbunden planstruktur som visar den fortsatta utvecklingen under medeltiden och smärre förändringar och utvidgningar fram till 1800-talets mitt. Den småskaliga träbebyggelsen med dess huvudsakligen slutna karaktär utmed Stora Gatan och utanför detta glesare bebyggelse och lummiga trädgårdar. Kyrkoruinerna i utkanten av det medeltida stadsområdet och Mariakyrkan, som ursprungligen var dominikanerklostrets kyrka. Zonen utan bebyggelse, eller med mycket sparsam bebyggelse, närmast utanför den gamla stadskärnan. B) De välbevarade institutionsmiljöerna med bebyggelse som speglar utvecklingen från nationalromantik till funktionalism, bl.a. Sigtunastiftelsen, genom vilken den svenska ungkyrkorörelsen eteblerade sig i Sigtuna på 1910-talet samt Sigtuna läroverk och Sigtunaskolan från 1920-talet. Planering, parkanläggningar, gestaltningsmässiga värden. Flera kurs- och konferensgårdar.

Källa: RAÄ 97