Om projektet – Försörjningen av Stockholm
Interiör från Stockholms Mjölkbolag vid Dalagatan 3. Norrmalm. Vasastaden, 1914 Upphov: Okänd. Källa: Stockholmskällan/Stockholms stadsmuseum
Vårt syfte med detta projekt har varit att samla in och sprida kunskap om hur Stockholms stad har försörjts. Denna fråga bedömer vi vara av stort kulturhistoriskt intresse eftersom den har haft direkt betydelse för alla människor i Stockholms stad som konsumenter och för många i Stockholms län som producenter. Projektet har genomförts i samarbete med Länsstyrelsen i Stockholms län, Stockholms läns museum och Stockholms stadsmuseum. Även Stockholms läns hembygdsförbund har deltagit i projektet.
Uppgiften har varit att undersöka hur människor i Stockholms stad har försörjts med livsmedel och byggnadsmaterial. Var i Stockholmsregionen har tillverkningen av dessa förnödenheter ägt rum? I vilken utsträckning har lokaliseringen och tillverkningens omfattning förändrats under perioden 1850-2000?
Här hittar du de uppgifter som tagits fram inom projektet. De redovisas i form av kartor, dels en karta som visar all försörjningsindustri i länet, dels sex kartor som visar verksamheter under 25-årsperioder från 1850 till 1990. Om man klickar på en punkt får man upp mer information om anläggningen. I några fall finns länkar som hänvisar vidare till mer information. Verksamheter redovisas också kommunvis.
Det material som uppgifterna har hämtats från är främst kulturmiljövårdsprogram och inventeringar av industrimiljöer det har också gjorts sökningar webbdatabaser för att få fram samtida uppgifter. Materialet är långt ifrån komplett. Kontakta oss gärna om du kan komplettera med nya uppgifter eller om du upptäcker att något inte stämmer.
Mat och dryck och tak över huvudet
Denna undersökning gäller industriell tillverkning, lantbruken finns därför inte med trots att de är väsentliga för livsmedelsförsörjningen. Vad som ska betraktas som industri och inte kan vara vanskligt att avgöra, i synnerhet i äldre tid när tillverkningen bedrevs i liten skala och med enkel teknisk utrustning. I denna studie inkluderar vi anläggningar där tillverkningen skett med hjälp av någon form av maskinell utrustning och vars produkter huvudsakligen har avsatts i Stockholms stad. Därutöver har handelsträdgårdarna tagits med eftersom de så uppenbart har försörjt staden.
Vi har valt att arbeta med en förhållandevis lång tidsperiod, från 1850 och fram till idag. Det innebär en större osäkerhet beträffande detaljer men gör det möjligt att urskilja förändringar.
Under denna period förändrades samhället på flera sätt. Urbaniseringen tilltog och de ekonomiska förhållandena för många människor förändrades. Nya kommunikationer tillkom och befintliga byggdes ut och förbättrades. Reglerna för byggande samt för hur livsmedel, vatten, sopor och avlopp skulle hanteras förändrades. Ny teknik infördes såväl i tillverkningen som hos återförsäljare och i hemmen.
Försörjningsindustri
Benämningen försörjningsindustri är ingen branschbeteckning i någon gängse mening utan vi har använt den för att fånga in den tillverkning som har försörjt storstaden.
Vi har koncentrerat oss på de mest grundläggande behoven – mat och dryck samt tak över huvudet. Det vill säga produktion av livsmedel och byggnadsmaterial. En intressant fortsättning på projektet vore att undersöka även infrastruktur som transporter – som är en förutsättning för försörjningen – och den del av infrastrukturen som rör vatten och avlopp.
Försörjningsindustrin har inte tidigare – eller endast i mindre omfattning – uppmärksammats av forskningsinstitutioner eller kulturarvsektor. Det gäller inte minst livsmedelsindustrin där en förhållandevis stor andel kvinnor har arbetat. En förhoppning med projektet är också att kunna lyfta fram kvinnorna i länets kulturhistoria.