Upplands Väsby
Text: Upplands Väsby, Kulturhistoriska miljöer, 1988
Förutsättningarna för tillkomsten av samhället Upplands Väsby var de industrietableringar som gjordes i början av 1900-talet. Fram till dess var Upplands Väsby helt präglat av jordbruk. Vid Sätra i Ed fanns dock tidigare ett tegelbruk och på Edsby i Ed och Torsåker i Hammarby ångsåg och kvarn.
Den första industrin etablerades år 1903 då Anton Tamm köper gården Stora Vilunda och startar Wäsby Verkstäder. Snett emot järnvägsstationen vid Väsby uppförde verkstadsarbetarna själva en stor maskinhall med enkla plankväggar, tak på regelstomme och jordgolv. Anledningen till att Tamm tog med sig en del yrkeskunniga arbetare från Skultuna bruk till Väsby var för att snabbt få igång produktionen och samtidigt kunna lära upp nytt folk för arbete vid ”Mässingen”, som blev det lokala namnet på Wäsby Verkstäder. Företaget var främst underleverantör till A/B Optimus i Stockholm där Tamm var verkställande direktör men man hade även andra avnämare. Bl a tillverkades rör till Lux-lampor för leverans till flottan.
Så småningom följde ytterligare företagsetableringar. 1907 flyttade Optimus stockholmsverkstad till den nyinköpta tomten på Stora Vilundas mark. Fabriken togs i bruk 1908, fem år efter det att firman Wäsby Verkstäder etablerat sig på tomten intill. Företaget tillverkade även internationellt eftertraktade produkter som fotogenkök och bläslampor. Här kan noteras att Optimus då och långt fram i tiden var synonymt med fotogenkök. Redan efter några år sysselsatte företaget ca 300 personer. 1914 övertog Optimus aktiemajoriteten i Wäsby Verkstäder.
AB Optimus lade tidigt under sig mark från gårdarna Stora och Lilla Vilunda samt Löt, men när Optimus lämnade Upplands Väsby 1983 hade marken köpts upp av kommunen. I namnen på bostadskvarteren kan man spåra företagets verksamhet. Där hittar man t ex kv Brännaren, Lampan, Lågan osv.
Väsby utvecklades till ett påfallande stabilt samhälle. Under perioden 1915 till 1945 höll sig folkmängden relativt konstant. Till en början pendlade en del arbetare hit men så småningom utvecklades Väsby Villastad alltmer till en självständig industriförort visserligen med goda kommunikationer till Stockholm men i stort sett självförsörjande. Karaktären av brukssamhälle var påfallande. De tre socknarna Ed, Fresta och Hammarby var under seklets första hälft i stort sett oberoende av var.andra och i förhållande till Stockholm praktiskt Utaget självförsörjande i fråga om arbetstillfällen.
I Hammarby hade industrierna och byggnadsverksamheten den största betydelsen för arbetsplatsförsörjningen. I Ed och Fresta däremot var jordbruket den dominerande sysselsättningen fram till tiden för andra världskriget. I Fresta hade även handelsträdgårdarna en stor betydelse under denna tid.
En sentida motsvarighet till de tegelbruk som uppstod vid herrgårdsbyggena var den tegelfabrik som under tidigt 1900-tal etablerades av en av Anton Tamms anställda. I de kvarter som betecknande nog kallas Leran och Teglet i Väsby uppfördes en tegelugn och torklador och härifrån levererades merparten av det tegel som behövdes för byggena i Väsby Villastad. Bruket lades ner omkring 1914.
Under 1950-talet var Upplands Väsbys industrier koncentrerade till centrala Väsby. Där fanns inte enbart de stora verkstadsindustrierna Optimus och Metallverken utan också kvarn, såg, brädgård och smidesverkstad.
Arbetet med en generalplan för Fresta socken slutfördes 1952 och ett område utefter Uppsalavägen lades ut för industriändamål. I generalplanen för hela kommunen som togs fram på 60-talet fastställdes arbetsområdet Bredden och därmed sattes den stora industrietableringen igång här.
I Ed började samtidigt Njursta industriområde ta form, där Skånska Cementgjuteriet etablerade sig 1962.
Den senaste större industriutbyggnaden i den centrala delen av kommunen är Marabous fabriksområde i Smedby, byggt 1966-74 på gammal åkermark intill stambanan. Det komplexa industriområdet omfattar fabriksbyggnader, lastbilsterminal, bilparkering, cykelställ, skulpturplats med relief och spegeldamm, japansk trädgård och blomsterängar och ett litet utarrenderat åkerbruk med växlande odlingar.