Sammanfattning, Folkets hus och Folkets park

När industriarbetarna för över hundra år sedan började organisera sig i fackföreningar och sluta sig samman i politiska grupper fanns ingenstans för dem att hålla sina möten. Arbetarna hade inte rösträtt och yttrandefriheten var begränsad. Eftersom arbetarna ofta nekades att hyra lokaler började fackföreningarna att bilda byggnadskommitéer och Folkets husföreningar. 1890 invigdes det första föreningshuset för arbetare, det var i Kristianstad. Tre år senare bygger arbetare i Malmö landets första Folkets hus.

I Stockholms län byggdes de första Folkets husen i Stockholm och Sundbyberg vid förra sekelskiftet. De närmaste följande tjugo åren byggs många hus runt om i länet. Folkets husföreningar bildades men det kunde dröja många år innan tillräckligt med pengar fanns för att sätta igång med byggandet. Genom att orda fester, basarer och danser på olika festplatser insamlades pengar. Festplatsen kunde med åren etableras och bli en riktig Folkets park. Det hände att parkverksamheten lades ned när huset väl var byggt, i andra fall levde parken vidare. Folkets park förknippas kanske i första hand med dans och musik, nöje och glädje, men parkerna hade förstås från början en stark politisk funktion. Folkparken var en plats dit den arbetande befolkningen kunde gå och lyssna till agitatorer och träffa likasinnade, samtidigt som man kom bort från stadens och arbetets ohälsosamma miljöer.

Det går att dela in Folkets hus i tre generella tidsepoker. Den första från förra sekelskiftet sträckte sig fram till mitten av 1920-talet. Det var en period som präglades av pionjäranda och kämparglöd för alla inblandade i uppförandet av ett Folkets hus. Arbetarna fick vid den här tiden ett större inflytande vid sina arbetsplatser och de organiserar sig i allt högre utsträckning. Ett Folkets hus från den här tiden är ofta ett mindre trähus med sal, kök och liten möteslokal, beläget en bit utanför själva samhället. Markägarna ville inte alltid sälja mark för arbetarnas syften. Av dessa tidiga hus är de flesta idag rivna men de som finns kvar lever vidare, antingen som det Folkets hus det en gång ämnades till eller så har huset fått nya ägare och inhyser ny verksamet.

Den andra stora epoken i Folkets hus historia handlar om den etablering som skedde i mitten av seklet. Oavsett om Folkets husföreningen nu uppförde sitt första eller andra hus så gjordes det ofta med ritningar från etablerade arkitektkontor och med stora satsningar på biografverksamhet. Folkets hus finns till för nöje, bildning, föreningsliv och politisk mötesverksamhet. Husen och lokalerna blev allt mer specialiserade för sina nyttjares behov.

Den största nybyggnadsverksamheten inom Folkets husröreselsen skedde trots allt på 1970- och 1980- talen. Då uppmuntrades Folkets husföreningarna att bygga nya centralt belägna kommunala serviceanläggningar. Det skulle vara stora mångfunktionella komplex, öppna för alla människor och många olika aktiviteter. Vid den här tiden flyttade samtidigt fackföreningarna ut ur husen som en följd av centralisering och bildandet av storavdelningar inom förbunden. I länet finner vi två olika typer av hus från denna epok. Det ena är ett nytt komplex byggt på en ort där Folkets hus redan varit etablerat under många år och där ett modernare hus funnits på önskelistan. Det andra är ett Folkets hus som byggts i nya förorter där varken fackföreningar eller Folkets hus tidigare funnits. Det senare präglas av en bredare politisk sammansättning där man förenats kring ett allmänt samhällsengagemang istället för rena arbetarepolitiska ideologier.

Sara Berg, 2003

Förteckning över Folkets hus och Folkets park som finns idag och som har funnits. (pdf-format) Folketshus-lista